Tysta svarta tårar

Jag är så fruktansvärt arg och besviken. Allmänt missnöjd och bitter över min livssituation.
Jag är så trött på människors svek och löften tomma som ord. Jag orkar inte leva i ett moln av hat och ledsna miner.
Jag hatar världens elakheter och att de små orden är svåra ord medan de hårda orden är så enkla.

Rädda mig. Släpp mig fri. Jag orkar inte mer.
Jag har byggt en mur omkring mig och nu står jag här och ser på.


Omringad av falska leenden och hemska själar. Det enda spegeln visar är en grym grym min.
Rädda mig. Jag är inte gjord av sten.
Ta mig långt lång långt bort.
Värre än så här så vill jag inte finnas till....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0